Inne i Palatset i Knossos | Minotauruskonst, fresker och mycket mer

• Historisk betydelse: Palatsets hjärta där offentliga sammankomster och religiösa ceremonier ägde rum, inklusive de berömda tjurhoppningsritualerna.
  
• Design: En stor, öppen plats, utformad för att rymma folkmassor, med omgivande strukturer som ger tillgång till olika delar av palatset.
  
• Arkeologiska fynd: Levande fresker på väggarna och rester av religiösa Artefakter.

• Historisk betydelse: Tros ha fungerat som säte för kungen eller översteprästen och symboliserade minoisk auktoritet och religiös makt.
  
• Design: Ett stort stensäte, som anses vara Europas äldsta tron, flankeras av bänkar och fresker som föreställer gripar, vilket förstärker dess ceremoniella karaktär.
  
• Arkeologiska fynd: Libationskärl och religiösa symboler som dubbelaxlar.

• Historisk betydelse: En gång i tiden var det kungafamiljens hem, utrustat med en spolande toalett och avancerade dräneringssystem som visar på Ingenjörskonstens skicklighet.
  
• Design: Ett komplex med kungens lägenhet och drottningens Megaron utsmyckat med "Dolphin Fresker", som belyser minoernas kärlek till det marina livet.
  
• Arkeologiska fynd: Dekorativa fresker, keramik och personliga föremål som speglar den lyxiga livsstilen och smaken hos Palatsets elit.

• Historisk betydelse: En trappa som förbinder olika nivåer i palatset, visar minoernas arkitektoniska mästerskap och ger tillgång till viktiga områden som de kungliga lägenheterna och ceremoniella utrymmen.
  
• Design: En trappa i flera våningar med breda trappsteg och stenbarriärer, utformad för att rymma stora processioner eller sammankomster.
  
• Arkeologiska fynd: Dekorativa väggfresker och inskriptioner för att visa upp deras storhet.

• Historisk betydelse: Dessa rum, som också kallas magasinen, var viktiga för Palatsets ekonomiska verksamhet och fungerade som förvaringsplatser för spannmål, olja och vin.
  
• Design: Rader av stora pithoi (förvaringskärl) för att visa Palatset i Knossos förmåga att lagra stora mängder förnödenheter, viktiga för handel och försörjning.
  
• Arkeologiska fynd: Förvaringsburkar med sigill och tabletter med Linear A-skrift, vilket ger värdefulla insikter i minoiska bokförings- och handelsmetoder. 

• Historisk betydelse: En av de viktigaste ingångarna till palatset, som länkar det till det omgivande stadslandskapet och hamnen och förstärker Palatset i Knossos roll som ett handels- och maktcentrum.
  
• Design: Med en framträdande kolonnstruktur och en stor fresk av en tjur som anfaller markerar den en viktig övergång till Palatset. 
  
• Arkeologiska fynd: Visar upp den ikoniska "Bull-Leaping Fresker", ett av de bäst bevarade konstverken från den minoiska perioden. 

• Historisk betydelse: En serie stigar och korridorer som ofta anses vara källan till labyrintmyten och som symboliserar Palatsets komplexa, labyrintliknande layout.
  
• Design: Slingrande, sammankopplade utrymmen som förbinder olika delar av Knossos, vilket återspeglar minoernas sofistikerade arkitektoniska planering.
  
• Arkeologiska fynd: Inga specifika Artefakter har hittats längs dessa korridorer, men väggarna är oftast kantade med fresker, som visar scener från minoernas vardagsliv.

• Historisk betydelse: En viktig ceremoniell ingång till Palatset, som kan ha använts för processioner eller formella mottagningar av besökare.
  
• Design: Höjdpunkterna utgörs av en stor upphöjd plattform som stöds av pelare och leder till en passage in i Palatset, vilket understryker dess roll som en formell port.
  
• Arkeologiska fynd: Dekorativa element som fragment av färgstarka fresker tyder på att Propylon var utsmyckad för att imponera på besökare som kom in från södra sidan.

• Historisk betydelse: En samlingsplats för offentliga ceremonier, religiösa evenemang och eventuellt marknader, vilket gör den till en central del av det sociala och religiösa livet i Knossos.
  
• Design: En stor, asfalterad yta i anslutning till Palatset, med stenbänkar och omgiven av viktiga byggnader.
  
• Arkeologiska fynd: Stenlagda gångar och rester av religiösa föremål, vilket tyder på att platsen var ett nav för gemensamma sammankomster.

• Historisk betydelse: Här finns de mest detaljerade och lyxiga rummen i palatset, inklusive några kungliga kvarter och olika verkstäder, som symboliserar den minoiska elitens makt och sofistikering.
  
• Design: Har avancerade arkitektoniska innovationer som ljusbrunnar, rum med flera våningar och väggar med fresco-dekorationer.
  
• Arkeologiska fynd: Fin keramik, fresker och personliga föremål, som ger en detaljerad inblick i deras konstnärliga smak och arkitektoniska skicklighet.

Fresken är ett av de mest välbevarade minoiska konstverken och föreställer den ceremoniella övningen tjurhoppning, en viktig religiös aktivitet i deras samhälle. Se idrottare som hoppar över ryggen på en tjur och visar upp sin skicklighet i atletiska eller möjligen rituella bedrifter.

Konstverket föreställer en kunglig figur, möjligen en präst eller prins, och belyser minoernas betoning av ceremoniella roller och status i samhället. Fresken showar en ung man prydd med en krona av liljor och påfågelfjädrar, som självsäkert går genom en naturlig miljö.

Denna minoiska teckning illustrerar en ceremoniell parad med män och kvinnor som bär på offergåvor, sannolikt en del av en religiös festival eller palatsritual. Figurerna är elegant klädda och rör sig mot ett centralt altare, vilket visar civilisationens rikedom, konstnärskap och koppling till heliga metoder.

Detta minoiska konstverk ligger i Drottningens Megaron och visar på minoernas kärlek till naturen, särskilt det marina livet, som spelade en avgörande roll för deras handel och ekonomi. Konstnären kombinerade rörliga linjer och mönster för att behålla dynamiken och rörelsen i havslivet.

Minoisk keramik ger en inblick i deras materiella kultur och speglar deras dagliga liv och konstnärliga framsteg. Föremålen sträcker sig från enkla bruksföremål till mycket dekorativa föremål som Kamares-keramik med färgstarka mönster och den senare Marine-stilen med motiv av havsliv.

Linear B-tavlorna är lertavlor med en tidig form av grekisk skrift, som främst användes för administrativa ändamål som inventering och religiösa ritualer. Dessa tavlor, som hittades i Knossos och Pylos, ger värdefulla inblickar i minoisk byråkrati och handelsverksamhet.

Minoiska figuriner, tillverkade av dyrbara material som elfenben och huggen sten, avbildade gudar, djur och mänskliga figurer. Dessa små skulpturer hittades i templets förvaringsutrymmen. Figurerna av ormgudinnan är bland de mest ikoniska exemplen och symboliserar fertilitet och skydd.

Dubbelyxan var en framträdande minoisk symbol som förknippades med religiösa ritualer och möjligen dyrkan av en modergudinna. Den finns överallt i Knossos, från altare till fresker, och ibland till och med huggen i sten. Den kan ha varit en del av offergåvor eller använts för att markera kunglig makt.